Hej!
Frun Mona och jag är typiska fyrtiotalister som njuter av pensionärslivet. Under våra 55 år som gifta har vi gjort en fantastisk men ganska guppig resa. Jag började studera sent i livet medan Mona passade våra och andras barn. Det var så på den tiden när alla kvinnor skulle förvärvsarbeta. Några måste ju passa barn. "Naturen" har begåvat Mona och mig med tre fantastiskt duktiga barn.
Bloggen har varit vilande under ett tag, men har nyligen vaknat upp från sin törnrosasömn. Kanske det var en prins eller prinsessa som väckte upp mig och bloggen?
Ni får ha överseende med mina stavfel och glömda bokstäver då jag "begåvats med" dyslexi.
Följ mig om du tycker det vara mödan värt.
Lycka är att minnas gårdagen,
drömma om morgondagen
och att leva i vardagen.
